.

 .

Julgransdikter: ä-ö

(Det här är de två sista dikterna i denna svit dikter som, i likhet med alfabetet, börjar på A)

 
Äldre ljus

det var på den tiden
man bar en fotogenlampa
upp till vinden när man
skulle sova

man kunde skruva på
den lilla ratten när den
fotogenindränkta
veken skulle högre in i
glaset av eld

så man fick större lyskraft
att se vad som
krafsade på väggen
eller läsa i boken med
lilla texten

medan trappan knarrade
sig till ro
och det var natt
för länge sen 



Över tid

jag trodde att
tiden alltid skulle räcka till

det verkade finnas
så mycket av den

jorden snurrade som en
äggvisp i rymden

det var så tiden blev till

vispades fram i den
runda rymden

och pösiga av
tid följde vi med

jag visste inte alltid vad
tiden skulle räcka till

det tog lång tid för mig att födas

och över min kudde gick den
döende solen upp

jag vet inte hur många
skymningar som frågat mig efter vägen

men vågorna har färdats miljoner
mil till sitt hav

och klockan är väl juli ungefär

Julgransdikter: å

 
Åtta gånger åtta evinnerligt

Så orört fältet, Här vit och svart.
Alla möjligheter som vinkar än.
Ett oblygt steg rakt ut.
Till Euwe fyra.

Ridån är uppe. Aktörerna väntar på repliken.
Bortmota nu. Eller utveckla.
Får lita till lite av båda.
Geller till Fischer sex.

Behålla initiativet genom att låtsas tappa det.
Och ännu något för tidigt
att locka honom in.
Botvinnik till Capablanca tre.

Handen på betslet. Ska jag?
Att ha båda ute behagar.
Och vitsen med ett stall är att tömmas.
Botvinnik till Capablanca sex.

Det första spjutet av två.
Precis rätt ögonblick.
Innan han formerat sig.
Till Capablanca fyra.

Den vägen löper ingenstans.
I två steg möter man detta lugnast.
Här är första.
Till Aljechin sex.

Nu kan jag invagga honom i ro.
Se ut som att jag stänger min reträtt.
Medan jag stillsamt gillrar en fälla.
Dorfman två till tre.

Vänta med andra steget. Ser bättre betesmark nu.
En gaffel glimmar i gläntan där.
Som även håller damen kvar. In dit.
Till Dorfman fyra.

Den fålen är välkommen beta där.
Men den andra står i obehaglig hage.
Måste mota bort.
Till Euwe fem.

Enkelt glida undan det försöket.
Och samtidigt locka.
Om damen inte känner hon är bunden.
Fischer till Hort fem.

Han märker inte, ser sig inte över axeln.
Vittringen från tornet är för stark.
Nu ställer jag mig vidöppen.
Dorfman till Geller fyra.

Damen ute och garden nere. Min chans.
Nu kommer det vackra språnget.
Det här är mitt ögonblick.
Till Capablanca två. Pjäs och hot om ridå.

Han har spetslängtan nu med sin gaffel.
Och rusar med segerns vind i sitt hår
mot en väntande surpris.
Till Fischer ett.

Han räddade undan det enda som gick.
Vallgraven glittrar. Nu dundrar
jag fram till det nakna tornet.
Till Aljechin ett. Pjäs.

I euforin efter tornets fall
en oförmärkt liten
aptering av högra spjutet.
Geller till Fischer tre.

Damen gör en rörelse igen.
Bråttom att fortsätta fram som jag tänkte
och ta andra steget nu.
Till Botvinnik fem.

Njutningen vilken som helst av de två.
Livet är nu.
Luftörnens stört i triumf.
Fischer eller Capablanca till Fischer sju!! Pjäs och ridå.

Ah, darrande matthet! Glömde den blottan.
En skönhet i skönhet begraven!
Ställ upp dem på nytt, du.
Den afton vi fått har bara så nyss begynt ...

Julgransdikter: y-z

 
Yrsnö

vråla vår vargvåta väntan
i magen där orden församlas
i klös efter lugn och blom
jag vill sjunga i en sång alldeles vintrig av dig
och min åsna den går långevad över berget

drick dig din darrande dröm
denna dybleka dimmodag
i vind som rider en ljummen vind
jag vill sjunga i en sång alldeles vintrig av dig
och min åsna går sig grå av lust över berget

mosa min mögliga mur
med mitt månsvala mörker
mumla min mammamun
jag vill sjunga i en sång alldeles vintrig av dig
medan åsnorna går snabelkrok över bergen



Zamolxis

GW Persson drar upp ena benet över det andra med handen medan en ekorre tappar ett ägg i
marken i Tystberga.
Greta Garbo och Ronja Rövardotter bor mitt emot varandra i ett hotell som rivs varje natt och byggs upp dan därpå.
Och Laurel och Hardy dansar i Let´s Dance och vinner varje gång.
Grop-Per packar pipan lite bättre med pekfingret som Fälldin och dagen nickar så sakteliga in kvällen.
John Cleese och John Steinbeck ror i en eka med blommor som åror och Marlon Brando och Marilyn Monroe berättar en saga om havet för flickan.
It´s all about en småkort man som rymmer med luft och goda föresatser på fickan.
 
Solveig von Schultz och Magdalena Andersson snurrar upp spaghetti på gafflarna när mobilen ringer, det är Rosa Parks.
Vilhelm Persson doppar skorpa med sin syster Margareta och hennes femton barn medan Pierre Thorsson knorrar in en boll ur ingen vinkel.
Det nappar bättre vid Ragnars trappa säger Rolf och när vi kommer dit tittar jag ner och det är en julgran därnere.
Det finns inget att vara lessen för och allt är frukter på det träd du är.
Jack Lemmon och John Lennon spelar kinaschack med Sarah Dawn Finer när Jeeves klirrar med brickan.
It´s all about en småkort man som rymmer med luft och goda föresatser på fickan.

Torsten Ehrenmark går sakta i en lindblomsgrön park med den människoätande hunden Gäsper som ser nåt i busken.
Jag ringer på hos Gabriela Mistral men när dörren öppnas känner jag mig väldigt ensam.
I en taxi som var längesen glömmer jag en bok i en påse som en ljummen koskenkorva.
Allt ryms i en bur av ljusstänger och hoptvinnade
muskler av kärlek som går högt över våra huvuden.
Guldus längst ner i svarta mörkret och bland råttor och spindlar knäpper jag upp drickan.
It´s all about en småkort man som rymmer med luft och goda föresatser på fickan.

Robert Broberg ser mig på Sveavägen och tycker jag ser förvirrad ut.
När jag stänger av teven sitter Deborah Meaden och Tom Bombadill i köket och tittar upp mot månljusets silver över bergen.
Bob Dylan och Maria Wine landar i ett hest slutrim som slår upp ett högt torn i öknen.
Bröderna Karl och Harpo och Groucho och Chico är ett leende på ett lejon som ryter i en skräckslagen bio av trettonåringar.
Meryl Streep håller fram fingret på Avenyn och Karin Boye stiger ner från sockeln och tar ut stickan.
It´s all about en småkort man som rymmer med luft och goda föresatser på fickan. 

Johan Glans tar emot strutpåsen från Povel och Povel tarett klockrent  pianoackord från den brinnande himlen.
Hastings och Watson samlar snäckskal med Sonnnevi för att havet ska fortsätta vara blått.
In i en svensk jordkula stiger Pythagoras och finner den tom.
Jag hör mormor ropa att jag ska sticka gaffeln i brödet och försöker svara i drömmen men jag är bara stum.
Dervischerna sätter ner fötterna mjukt och sen virvlar och virvlar dom runt i dans.
En regnig flyttfågel landar på plåttaket med en mask av droppande vingar kring näbben och jag är redan nån annanstans.

Julgransdikter: w-x

 
Whisky och lejon

lejon och whisky går ihop
det bärnstensfärgade djuret
whisking its mighty tail

i den bubblande lianens topp
blir det aldrig så gott nytt år
som när schimpansen
korkar upp champagnen

och jag är säker på att
genom den fläckiga giraffen
rinner det julmust
som längre ner i halsen
förvandlas till påskmust

elefanten hör samman med mjölk
i hudvecken bor hennes vänner
och hon höjer snabeln högt
trumpetande sin vita fröjd av
mjölk över savannen

och kamelen stannar vid en oas
där vatten öppnar sig
och i den outgrundliga arabiska natten
dricker hon liv



Xi Huandis dröm

Den rike bonden Penn Ing Tung
förlorade tio procent av sin skörd
och blev sammanbiten och blek i syn.

Fattige bonden Ing En Ting
bärgade nittio procent av sin skörd
och hans ansikte skrattade högt i skyn.

Och solen är samma sol över byn.

Julgransdikter: u-v

 
Ursäkt till en grekisk urna

det är Gud och sol och
tomater i flod nerför hakan
antika amfora
du drottning av lera och år
din evighet går så fort
att den aldrig når oss nu
som cikador för gamla öron

och det är hjärtat
som den strimmiga katten
nappar ur soptunnan
i ett skymningshopp ner
under en bil
till den gnagande evigheten där

skönhet är sanning är skönhet
och som om det var
för första gången igen
vaknar fimpen på marken och
sträcker sig efter sin luffare

så kommer dagen med sitt mörker
barnen hoppar skägg och käpp i de
sura skuggorna
och råttorna stelnar till stjärnor



Voyager

den reser genom rymden
med sin gyllene skiva ombord
för någon därute att hitta

vår civilisation beskriven
i ord och bild och ljud
hälsningen från den blå planeten:

en tom bokhylla
ett strykjärn från monopol
en selfiepinne glömd i en myrstack

och kalle jo
kalle jo
kalle johansson
evigt stammande på pianot

Julgransdikter: s-t

 
Säsong

vintervandrar i det vita eller våta
som vidlåder oss
fönster och träd och tusenåra
minnen
var vi än bor är det i norr
toviga lovikkavantars
pärlor av is
en strimma ljus systerligt delad
under den sammanbitna himlen

det vänder
blad två är våren
en massgrav av äventyr
längs med vägen där vi går
katten kryper återigen in i ljuset
för att läsa Den Nya Dikten
och i träden överallt
hennes leende
från öster

i en blink
våra ögonblick som
jagar varann uppför träden
en åsna ritad på den röda gatan
nuddar mig med mulen
jag bär en grön kaftan
bara fötterna syns
i söder drömmer sommarn
och ryggraden ryser

det är höst och jag vet inte
de fallande vackra bladen från träden
i vinden från väst
jag är dålig på att sälja
mitt inre rum
min skyhöga längtan står utanför murarna
och delar ut
FN:s deklaration den 10 december 1948
på jordens alla språk



Tio små grodpojkar

Tio små grodpojkar sjöng O sole mio.
En drunkna´ i duschen
och så var de bara nio.

Nio små grodpojkar siktade en grotta.
En såg ingenting
och så var de bara åtta.

Åtta små grodpojkar ville ha en fru.
En längta´ ihjäl sig
och så var de bara sju.

Sju små grodpojkar sam mot det som kläcks.
En höll kartan upp och ner
och så var de bara sex.

Sex små grodpojkar la´ nu på en rem.
En kom lite efter
och så var de bara fem.

Fem små grodpojkar kom i segeryra.
En ropa´ hej för tidigt
och så var de bara fyra.

Fyra små grodpojkar spurta´ me´ beske´.
En slog knut på svansen
och så var de bara tre.

Tre små grodpojkar knackade nu på.
En fick ont i armen
och så var de bara två.

Två små grodpojkar knackade igen.
En fick dörrn i huvet
och så var de bara en.

En liten grodpojke glad som bara den.
Han kysste häftigt ägget
och ut kom du, min vän.